VAGS Västerås Amatörgeologiska Sällskap

Till avsnittsförteckningen

OM ROSENBUSCHIT FRÅN NORRA KÄRR

Erik Garnum, Nacka

Ur Litofilen 1997/1 jan, sid 22

Som Hans Thulin nämnde i sin förtjänstfulla artikel (Litofilen 1/96) bjuder Norra Kärr ännu på en hel del olösta problem. Det förefaller att finnas ett som nämndes i artikeln, nämligen rörande rosenbuschiten. Thulin anger att han funnit att detta mineral alltid uppträder som halmgula nålar på tät arfvedsonit, och att det inte fluorescerar i kortvågigt UV-ljus.

Hösten 1995 insamlade jag en del stuffer från det norra lakarpit-området, några meter öster om den högsta punkten av detta lilla område. I den ljusa, täta albiten fanns ljusbruna - gulbruna stråliga aggregat på 5 - 10 mm. De fluorescerar starkt gult i kortvågigt ljus. En av stufferna har nu undersökts av Riksmuseet med XRD-analys. Rapporten säger att "det stråliga, ljusbruna mineralet visade sig vara rosenbuschit". Man kan jämföra med vad Adamson (G.F.F. 1944, Häfte 2, nr. 437, sid. 176) säger om rosenbuschit från Norra Kärr, nämligen att den oftast uppträder som radialstråliga aggregat med stavar av upp till 2 mm längd och 0,5 mm bredd.

Bland mina insamlade stuffer från samma område i Norra Kärr fanns även några som noga överensstämmer med Hans Thulins beskrivning av rosenbuschit, och med ca. 4 mm längd. Vlasov (Mineralogy of Rare Elements, Vol. II) nämner olikheter i kemisk sammansättning som kanske kan förklara skillnaden i form mellan de två varianterna. Är halmstråvarianten möjligen unik för Norra Kärr? Encyclopedia of Minerals, andra upplagan, som inte nämner Norra Kärr, anger kristallnålarnas längd hos rosenbuschiten till max 2 mm, och säger även att mineralet ibland fluorescerar gulaktigt till grönaktigt vitt i UV ljus. M. Robbins (Fluorescence, Geosience Press, 1994) anger att rosenbuschiten från Langesundsfjord fluorescerar gult i kortvåg.

ANDRADIT FRÅN NORRA KÄRR

Staffan Karlsson, Kalmar

Redaktionell kommentar: Nedanstående text ersätter helt texten om korund från Norra Kärr i Litofilen 1997/2 aug sid 17.

Karlsson (1997) beskriver fynd av korund från Norra Kärr. En nyligen utförd XRD-analys visar dock att det funna mineralet är andradit. Mineralet uppträder som sprickfyllnad tillsammans med biotit, troligen i fenit. Delvis har det bildat kristallytor. Enstaka hexagonala kristaller inneslutna i biotit har påträffats. Färgen är grönaktig, ibland något brunaktig. Materialet är funnet vid en liten sprängning strax nordväst om det norra lakarpitområdet, utanför Jönköpings län.

Kanske motsvarar andradit det oidentifierade mineral som beskrivs av Adamson (1944, s 221). Han har funnit ett gråaktigt grönt mineral i fenit. Detta mineral uppges ha en svag dubbelbrytning, vilket mycket väl kan stämma med andradit, jämför t.ex. Deer, Howie & Zussman (1992, s 40).

Här kan nämnas att Törnebohm (1906, s 31) har påträffat ett isotropt mineral i material från Norra Kärr. Han noterar att det möjligen kan röra sig om granat.

Adamson (1944, s 221) noterar korund endast som ett normativt mineral (om normative mineralogy se Wikipedia). Adamson har inte identifierat korund från Norra Kärr enligt ett brev daterat i mars 1988. Inte heller undertecknad har alltså funnet korund vid denna lokal.

Staffan Karlsson, Kalmar i juli 2007

Litteratur:
Adamsson O.J. (1944): The petrology of the Norra Kärr District. GFF 66, 113-255.
Deer, Howie & Zussman (1992): An introduction to the rock-forming minerals. 2:a utgåvan, Longman.
Karlsson, S. (1997): Korund från Norra Kärr. Litofilen, årgång 14, nr 2, s 17.
Thulin H. (1966): Norra Kärr. Litofilen Årg. 13, Nr 1, jan. 1966, s17-51.
Törnebohm, A. E. (1906): Katapleiit-syenit en nyupptäckt varietet af nefelinsyenit i Sverige. SGU serie C, nr 199.

Meddelande om nytt mineral för Sverige. Jinshajiangit från Norra Kärr, Gränna, samt något om fluorbritholit-(Ce).

Urban Strand

Ur Litofilen 1999/1 feb sid 22-23.

Jinshajiangiten hittades vid Norra Kärr som ligger i NNö riktning 1,5 km ö om Vättern och 1,5 km N om Gränna. Norra Kärr är ellipsformat nefelinsyenitområde med en största längd av ca 1200 m och en största bredd av ca 400 m. Området består av små lövskogsbeklädda kullar omslutna av ängar och betesmarker. Övriga uppgifter om lokalen kan hittas i artikel om Norra Kärr av Hans Thulin (1996:1). Jinshajiangiten finns i en finkornig syenitbergart, dominerad av mineralen albit, nefelin och biotit med större inneslutningar av en amfibol. Dessutom finns små mängder av mineralen fluorapatit, ägirin, titanit och rosenbuschit i bergarten. I tidigare litteratur benämns bergarten lakarpit. Jinshajiangiten förekommer tillsammans med magnesio-arfvedsonit-förande albit i sprickor och som inneslutningar några få mm in i bergarten från sprickorna. Mineralkristallerna är rödbruna till orangeröda till färgen, väl avgränsade och upp till max 5 mm i utsträckning. Mineralet har god spaltning i två riktningar och är mycket skört och faller lätt sönder i lameller, som vid krossning ger ett rödgult till gulorange pulver. Hårdhet 4,5-5 enligt publicerade värden för det kinesiska materialet. Hårdheten verkar inte vara så hög på mineralet i Norra Kärr. Övriga mikroskopiska mineral hittade i de albitrika sprickorna är mikroklin, fluorapatit, ägirin, rosenbuschit och ett ej säkert identifierat Ca-Na-Ti silikat som kan vara götzenit.

Jinshajiangit har sammansättningen (Ba,Ca)₄(Na,K)₅(Fe²⁺,Mn²⁺)₁₅(Ti,Fe³⁺,Nb,Zr)₈ (SiO₄)₁₅(F,O,OH)₁₀

Provet hittades vid språngmarsch i västra delen av Norra Kärrkomplexet, ungefär i höjd med landskapsgränsen. Till saken hör att jag alltid haft ett något oönskat ansträngt förhållande med de ungdjur, typ kossor och tjurar, som finns på området. Som tur var, var jag i gott sällskap av en arbetskamrat som jag skulle visa området för, och min son Johan. Båda var dock lika distraherade av den svans av djur som (för-)följde oss. Sättet på vilket fyndet gjordes tyder på att det bör finnas goda möjligheter att hitta många nya mineral inom området vid gynnsammare omständigheter utan kossor.

Jinshajiangiten är ett ovanligt mineral som tidigare endast hittats i Kina vid Jinshajiang-floden i Sichuan Provinsen. Mineralet uppträder där i en arfvedsonitrik albit med mineralparagenes som visar likartad typ av bildning som den i Norra Kärrr.

En annan nyhet från Norra Kärr rör det mineral, som vi ibland kallat tritomit, ibland britholit och som förekommer i en grännaithäll på åkern söder om gården Lakarp, norr om och utanför det egentliga Norra Kärr-komplexet. Mineralet, som uppträder som kristaller upp till 5 mm med glas- eller hartsglans och mussligt brott i grågrön grännait har nu undersökts av Dan Holtstam och det visade sig vara en britholit, närmare bestämt Fluorbritholit-(Ce) (Ce,La,Ca)₅[(F,OH)₂(SiO₄,PO₄)₃].

För den som vill veta mer om Norra Kärr kan jag rekommendera beskrivning av Jinshajiangiten av Dan Holtstam (1998) och datorprogram SMIDA (1998) som innehåller fyndortsbeskrivning med karta, litteraturreferenser etc. för Norra Kärr.

Referenser:
Holtstam, D. (1998): Jinshajiangite from the Norra Kärr alkaline intrusion, Jönköping, Sweden. GFF, vol.120, sid 373-374

Thulin, H. (1996): Norra Kärr. Litofilen, nr.1, sid 17-51.

Lorin, T. & Strand U., (1998): Datorprogram SMIDA, ver.3.1.

Redaktionellt tillägg. Typlokalen ligger i Kina och på kinesiska sätts mineralnamnet för jinshajiangit samman av tecknena för guld-sand-flod-sten och skrivs så här: Mineralnamnet med kinesiska tecken Om din webläsare har inställningar för koden gb2312 skall du även kunna se tecknena här: ½ðÉ³½Ê¯.

BESöKSREGLER FöR NORRA KÄRR

Frej Sandström, Västerås

Ur Litofilen 2000/1 feb sid 38. Reglerna ha reviderats efter det att artikeln publiserades och därför har även nedanstående text uppdaterats. Red anm.

Fyndigheten Norra Kärr i Småland har bytt ägare. Boliden Mineral AB har sålt marken till en privatperson. För att säkra fortsatt mineralletande har Bergslagens Geologiska Sällskap (BGS) slutit avtal med den nye markägaren. Mot en årlig avgift av 170:- per familj får man samla mineral och bergarter i Norra Kärr. Avgiften betalas till BGS postgiro 66 57 15-9. BGS utfärdar ett årskort som bevis på erlagd avgift. Årskortet berättigar oss att samla mineral och bergarter i Norra Kärr under året, med undantag för augusti samt oktober till slutet av januari, då jakt bedrivs inom området. Man måste ha med i beräkningarna att det kan ta två till tre veckor innan man erhåller tillståndskortet. Det är inte tillåtet att leta mineral och bergarter förrän man fått kortet.

Speciella regler:

1. Alla som letar mineral och bergarter inom Norra Kärr får endast använda handslägga och mejsel. Tunga verktyg får inte användas liksom inte heller sprängämnen eller maskinella verktyg

2. Tänk på att inte uppträda störande och respektera närheten till bebyggelse

3. Det är en självklarhet att städa upp efter sig och lämna området i ordentligt skick.

4. Det är inte tillåtet att leta mineral och bergarter i Norra Kärr under augusti och oktober-slutet av januari, då jakt kommer att bedrivas inom området.

Markägaren har undanbett sig all kontakt angående besök till Norra Kärr.

Frågor rörande besök i Norra Kärr besvaras av: Mikael Jansson, Bergslagens Geologiska Sällskap, e-post: mickael-jansson@telia.com

Zinkblände från Norra Kärr

Frej Sandström

Ur Litofilen 2002/1 jan sid 15.

I det block, som innehöll det rosa mineralet, som förmodades vara ussingit hittade Frieda Lubkowitz år 2000 en gulgrön fas, som nu av Per Nysten med hjälp av XRD bestämts till zinkblände.

Mineralet som Frieda fann uppträdde som "bönor" upp till 8 mm storlek i en fältspat (albit), som lätt faller sönder. Blocket fanns några tiotal meter från vägen vid kanten av diket, som går genom den södra kaxtorpiten.

Detta är det första ytnära fyndet av zinkblände, som tidigare påträffats som mikroskopiska korn i ett borrhål på 92 m djup. Ussingiten har inte kunnat verifieras. Prov har sänts till olika instanser (UU, Excalibur och Uta Müller), som kommit till divigerande resultat, av vilka ett tydde på att det kunde röra sig om ussingit. Att resultaten skilde sig från varandra berodde sannolikt på att proven inte tagits exakt på likadana korn. Vi kan avskriva tanken på att ussingit hittats i Norra Kärr, eftersom miljön inte heller är den rätta. Troligen rör det sig om en zeolit - skolecit verkar vara ett bra förslag.

Föregående Nästa

Till början av detta avsnitt

Sidan Uppdaterad 2010-07-13