VAGS Västerås Amatörgeologiska Sällskap

MÅNADSMÖTEN & EXKURSIONER

PROGRAM våren 2002

2002 01 16
Den baltiska skölden
Thomas Lundqvist
Thomas Lundqvist, tidigare berggrundsgeolog vid SGU, berättar om den baltiska skölden - det svenska urberget - och dess geologiska historia.

Thomas Lundqvist berättade hur geologerna dyrkat upp "urberget" på sina hemligheter. Man finner att berggrunden i Karelen är betydligt äldre än den i mälardalen och blir yngre ju längre västerut man kommer. Kalk och skiffer på Öland, Gotland och flera andra ställen visar på en senare sedimentär avlagring. Vi fick också veta att sedimentation inte bara sker i vatten utan kan också ske i magmakammare.

1 Thomas Lundqvist visar och berättar.
2 Schema på hur vår berggrund knycklats till i flera omgångar.
3 Struktur som visar på sedimentation i det som en gång var en magmakammare.
(bild 2 och 3 från T Lundqvists presentation)

2001 02 20
ÅRSMÖTE
samt Tema Bly
Allan Ekberg
Efter årsmötesförhandlingarna berättar Allan Ekberg om den tyngsta metall vi kan komma i kontakt med i vardagslivet. Metallen har många intressanta egenskaper men även oönskade - den är giftig. Jordskorpans halt är låg - det går närmare 0,7 miljoner andra atomer på varje blyatom. Ändå är bly känd sen länge, omnämnd redan i bibeln. Och hur är det med blyerts?

Just denna dag firar VAGS 25-årsjubileum, så det blir extra god förtäring.

Den största användningen av bly är för tillverkning av blybatterier medan användningen av organiskt bundet bly som antiknackningstillsats i bensin glädjande nog minskat markant de senaste årtiondena. Blygruvornas huvudmineral är i regel blyglans och ofta innehåller blyglansmalmen en viss mängd silver som historiskt sett varit betydelsefullt för gruvdriften.

1 Blyglanskristaller från Sala silvergruva. Ingemar Johanssons samling. Foto: Frej Sandström.
2 Allan Ekberg demonstrerar ett test för att påvisa bly. Reagenset är natriumrodizonat.
3 Streck på filterpappret efter en blybit har fuktas med en droppe vinsyrabuffert. Därefter droppas rodizonatlösning på strecken. Färgningen visar att metallbiten innehöll bly. Ingen rödviolett färg vid blyerspennans streck= inget bly. Pennans svärtning kommer från grafit.

2002 03 20
Höga kusten
Curt Fredén
Curt Fredén, SGU, tar oss med på en spännande färd till Höga kusten med dess speciella kvartärgeologi. Landhöjningen är exeptionellt hög i området. Vad kan det bero på?

Området Höga Kusten har nyligen utsetts till världsnaturarv av UNESCs världsarvskommitté.

Curt Fredén berättade att inför utnämningen till världsarv blev en utländsk delegat direkt övertygad när brödbilen "HÖGA KUSTEN" passerade. Kravet på lokal förankring var uppfyllt - ingen mer bollande med papper behövdes.

Vackra bilder visades på ett starkt kuperat landskap med kalottberg, klapperfält, skåror, lökformade grottor, fjärdar och gröna fält vid stränders bebyggelse. Landhöjningen har varit så snabb genom årtusendena att de arkeologiska och geologiska spåren går hand i hand.

1 Curt Fredén vid OH-apparaten.
2 OH-kartbild på området Höga Kusten. (från Curt Fredéns presentation)
3 Flygbild från Höga Kusten-området. Den nedskalade bilden visas med tillåtelse från Mats Henriksson, Länsstyrelsen Västernorrlands län. Originalbilden och annan information nås under www.highcoast.net/sve.html .

2002 04 17
Gotlands geologi
Frej Sandström
Gotland är intressant inte bara för fossilsamlare utan även för dem som främst är intresserade av mineral. Stränderna, speciellt på västsidan, erbjuder möjligheter att hitta allehanda fossil. Mineral, som kristaller av kalcit, baryt och några sulfider, kan man lättast hitta i de kalkbrott som är i drift. Kvällens föredrag kommer att ge en inblick i öns geologi med tonvikt på paleontologin. De lärdomar vi får använder vi på ort och ställe på vårens resa till Gotland!

Det var medlemmarnas önskan att få höra Frej berätta om Gotland även om den planerade bussresan till Gotland blivit inställd. Bland annat fick vi lära oss att skilja på mussla och brachiopod. Musslors ena skal är spegelbild av det andra. Brachiopoder har ett underskal som är olikt överskalet men har ett symetriplan tvärs igenom de båda skalen.

Ett oväntat inslag var att Torbjörn Lorin kompletterade kvällen med att visa vackra naturbilder från Gotland.

Lilla Karlsö sedd från Stora Karlsö. Foto Torbjörn Lorin.

2002 04 27
Utflykt till Stollberg
Erich Spicar
Eric Spicar, ev också Evald Persson, guidar oss i Stollberg med omgivningar, en plats som alltid fascinerat oss. Vi ser oss om, knackar sten och hinner säkert besöka ytterligare någon plats i trakten.

Mötesplats och tidpunkt: Väg 66, norra avfarten mot Gubbo, SÖ om Ludvika, 09:30.
Sträcka ToR: ca 240 km.

"Vi hade 7 anmälningar men 17 kom trots att det var en regnig dag. Lennart Ö hade tagit med sig paraply och höll sig torr medan resten blev blöta men humöret var ändå gott. I Stollberg hittade alla kristaller av arsenikkis."

2002 05 09 - 05 12
Långresa till Gotland

Vi planerar åter en resa till Gotland i Kristi Himmelsfärdshelgen, denna gång med snabbfärjan. Logi i Gustavsvik utanför Visby. Vi ska besöka Lummelundagrottorna och mineralutställningen där. En och en halv dag ska vi tillbringa i kalkbrotten vid Klinthagen. En tur till Fårö ska vi göra. Ytterligare sightseeing gör vi i mån av tid. Preliminär kostnad för resa och logi är ca 2000 kronor plus ca 500 kronor för mat.

Intresseanmälan senast den 1 mars 2002 till Maj-Britt Porsander 021-35 40 06 eller Birgitta Pettersson 021- 18 16 71. Detaljerat program kommer att utsändes till dem som anmält intresse. Om inte tillräckligt antal deltagare anmäler sig till bussresan, kan resan ev. organiseras med privata bilar.

Bussresan är inställd pga starkt ändrade förutsättningar. När färjetiderna för säsongen äntligen presenterades, visade det sig att av de fyra dagarna skulle vi praktiskt sett bara få två på Gotland.

2002 05 15
Bergtäkter och mineralutvinning
Jan Moberg
Jan Moberg ansvarar för täktfrågor på miljöenheten vid länsstyrelsen i Västmanlands län. Han berättar för oss om bergtäkter och mineralutvinning med avseende på prövning, inventering och förekomster i vårt län.

Jan Moberg berättade att det finns en strävan att minska uttaget av naturgrus för att bl a skona naturvärden. Krossat berg blir ersättaren men även här behöver hänsyn tas till flera olika intressen. Transportkostnader utgör oftast en väsentlig del av priset på makadam och ballast. Det gör att bergtäkter behövs på flera olika platser i länet.

Jan Moberg Bergtäkter i Västmanland. Klicka på bilden för att se kartan i större format (68 kb). bild från Mobergs presentation.

2002 05 25
Utflykt till Bölet
Sven-Olof Niklasson
De flesta förknippar väl Bölet med manganit och baryt, men med Sven-Olof Niklasson som guide blir det ryktesvis även något mera i omgivningarna.

I Litofilen jan 2002, finns en 17-sidig artikel av Frej Sandström om Bölet och andra mangangruvor i området väster om Vättern.

Mötesplats och tidpunkt: väg 49 mot Karlsborg, vägskylt vid Aspa Bruk, kl 10:00. Bölet, tag av 10 km norr om Karlsborg.
Sträcka ToR: ca 400 km.

Första stoppet var Olshammar där deltagarna fick se den mineralutställning som Sven-Olof Niklasson inrättat i Folkets Hus. Den är mycket sevärd. Visas efter överenskommelse - ring 0583-50047.

Färden gick vidare söderut till Bölet med besök vid flera olika varphögar. Fingrarna blev svarta av den vittrade manganmalmen och Torbjörn Lorin hittade en stuff med vanadinit.

1 Sven Olof Niklasson.
2 Även utifrån kan man se "godsaker" genom skyltfönstret på Folkets Hus i Olshammar.
3 Ivrigt grävande i varpen vid Bölet.

EXTRA: Finska stenslipare besökte VAGS

Leea Lehelmä i vänortsstaden Lahti skrev ett e-brev och frågade om vi ville träffa finska stenslipare som skulle resa genom Västerås på väg till Norge. Med kort varsel kunde även några av VAGS medlemmar ställa upp torsdagen den 13 juni och träffa den finska gruppen som bestod av 26 personer från olika finska föreningar. VAGS verksamhet presenterades kort och vår föreningslokal visades. Leea Lehelmä är medlem i Lahtis ädel- och smyckesstensförening. Här är en länk till föreningens hemsida (på finska): http://www.kivikerho.fi/index.html .

1 Hillevi Ovaskainen och Ulla Ralli-Tapanainen tar sig en titt på utställningsstufferna.
2 Gruppbild vid ingången till VAGS lokaler.

Utöver ovannämnda program är lokalen på Viksäng öppen från kl 18:30 för fri aktivitet varje måndagskväll i jämn vecka utom vid naturliga bortfall såsom sommaruppehåll, annandag påsk och liknande.

Texten är justerad 2014- jan -09

Komplettering 2014-jan-09 med länklista till olika års program.
Andra års VAGS-program med kort referat:
Våren 2024, Hösten 2023, Våren 2023, Hösten 2022, Våren 2022, Hösten 2021, Våren 2021, Hösten 2020, Våren 2020, Hösten 2019, Våren 2019, Hösten 2018, Våren 2018, Hösten 2017, Våren 2017, Hösten 2016, Våren 2016, Hösten 2015, Våren 2015, Hösten 2014, Våren 2014, Hösten 2013, Våren 2013, Hösten 2012, Våren 2012, Hösten 2011, Våren 2011, Hösten 2010, Våren 2010, Hösten 2009, Våren 2009, Hösten 2008, Våren 2008, Hösten 2007, Våren 2007, Hösten 2006, Våren 2006, Hösten 2005, Våren 2005, Hösten 2004, Våren 2004, Hösten 2003, Våren 2003, Hösten 2002, Våren 2002, Hösten 2001 och Våren 2001.


Jan Moberg	Bergtäkter i Västmanland. Klicka på bilden för att se kartan i större format (68 kb). bild från Mobergs presentation.